Skolans historia
Stiftelsen Sveriges Katolska Folkhögskola registrerades 1988 med ändamålet ”att bedriva folkhögskoleverksamhet i enlighet med förordningen om folkhögskolor och den katolska kyrkans lära och tradition.”
Initiativet till folkhögskola togs av Margareta Sjödin, som var lärare på Sankt Eriks Folkhögskola, arbetade åt det som då kallades Skolöverstyrelsen och dessutom var sekreterare i vad som då hette Katolska Kyrkans Studieråd.
Hösten 1988 drog Sankta Birgittas folkhögskola i Stockholm igång.
-
1988
Stiftelsen Sveriges Katolska Folkhögskola registreras.
-
1993
Sankta Maria i Malmö startades som filial till skolan i Stockholm.
-
1997
Sankta Maria blev självständig folkhögskola.
Sankta Elisabet i Göteborg startades som filial till skolan i Stockholm. -
2016
Sankta Elisabet blev självständig folkhögskola.
-
2018
Marcin Szklarski blir rektor på Sankta Elisabets folkhögskola.
Den katolska profilen
Skolan är öppen för alla oavsett religionstillhörighet. På våra kurser läser deltagare med olika religiösa bakgrunder och trosuppfattningar. Även bland personal varierar trostillhörigheten.
På Sankta Elisabets folkhögskola erbjuder vi allmän kurs, språkstudier, starta-eget och seniorkurs. Vi har i dagsläget två profilkurser med katolsk förankring, bibelkursen Studium Biblicum och kyrkomusikerkursen Studium Musicum.
Vår verksamhet är uppbyggd utifrån den katolska sociallärans fyra grundprinciper, vilka går väl hand i hand med folkhögskolans syfte och filosofi. Den karitativa tanken finns i allt vi gör. Till exempel erbjuder vi seniorkursen Vidgade vyer, en kurs för de lite äldre som ofta drabbas av ensamhet och sysslolöshet i livets senare skede.
Katolska kyrkan har bedrivit skolverksamhet i 2000 år. Motiven har växlat, men undervisningen har alltid varit en del av kyrkans verksamhet. Inom katolska kyrkan anser man att samhällets alla lager har rätt till utbildning. Att katolska kyrkan bedriver folkhögskola är en samhällsinsats och en del av det karitativa arbetet.
Varför heter skolan Sankta Elisabet?
Skolan är namngiven efter helgonet Elisabet av Ungern – en ung drottning som gav bort statliga rikedomar till rikets sjuka och fattiga.
Elisabet av Ungern föddes den 7 juli 1207 i Ungern. Från en tidig ålder arbetade hon i kyrkans tjänst. Hon sägs ha spridit allmosor över hela riket, och ha gett bort det mesta av slottets rikedomar till de fattiga. Hon lät även bygga ett sjukhus under slottet med 28 bäddar. Trots protester om vad som ansågs vara drottningens hänsynslösa vårdslöshet ska hennes make, kung Ludvig IV, ha sagt: ”Så länge hon inte säljer slottet är jag nöjd!”
Elisabet är till exempel känd för ”rosmiraklet”: enligt legenden ska Elisabet ha varit på väg ut från slottet för att dela ut mat till de fattiga i smyg, när hennes man plötsligt kom på henne och frågade henne vad hon bar på under hennes mantel. När hon öppnade manteln ska rosor ha fallit ner till hennes fötter i stället för de bröd hon tidigare gömt. En staty föreställandes miraklet går idag att skåda utanför den neogotiska kyrkan tillägnad henne i Budapest.
Elisabet dog den 17 november 1231, vid 24 års ålder, och kanoniserades endast fyra år senare, år 1235, av påven Gregorius IX. Elisabet är idag en symbol för kristen välgörenhet.